Parallellum

Jenny Luks Poet

FRAGMENT UR PARALLELLUM

 

I

 

under karbontiden fanns biologi

vapen av pilträd, vidder av aska

en upphettad, bortstött himlakropp

men här är kallt och vidunderligt snålt

 

du fäster din arm vid mitt hårfäste

fjärmar dig från mina nynningar och kårar

det fanns tider, för länge sen

då toffeldjur var det enda ätbara

 

människor dog ut, gråt tog slut

en ström av ljus värmde sanden

det tog dagar, veckor, kvartärer

att förstöra ett sammanhang

 

 

II

 

mitt krökta kön vobblar och kränger

ett gnisslande läte, ömkligt vridet

din olycksaligt stickade tröja

fräser strömförande i sitt hölje

 

jag vill ha dina äckliga händer

jag vill att du ska omsluta mig

i ett åskväder av förnedring

men du står kvar, lakonisk, blank

 

jag nyper min arm, som en retning

kinderna torra, i ögat en böld

nupna klyftor i armens fördjupning

en köld som ryser i sina banor

 

 

III

 

 

månen är stor i natt

större än en skiva ost

rundpipig med vattenlösa sjöar

som utgör meningslösheten

 

jag försöker bena ut verkligt liv

men finner bara tundra, en ensam kaktus

som berättar historien om fru kaktus

som omkom i en kaktusolycka

 

jag får allergiska reaktioner

av växter med märkliga namn

men en soppa kan vi dela

med äggplanta och harissa

 

det är en sjukdom som smittar

vi skålar i en tröstande sup

jag säger: ”jag beklagar,

det måste stickas, stickas djupt”

 

 

IV

 

halland rör upp grus och brädor

luften rycker till, som en nerv

strandkantens skorpor sliter upp marken

som hår från en kronärtskocka

 

 

V

 

solen tar på sig pyjamasen

bakom danmark

på kullaberg byggs kojor

i den glittersnåla natten

längs insjöar vandrar sandkorn

 

 

VI

 

Hej Jens.

 

Det var ett tag sen. Jag hoppas du mår bra. Eller egentligen kanske inte. Jag fick mina labbsvar i dag. Lever och B12 helt i sin ordning. Jag kan supa och äta veganmat i några år till.

 

Jag har några frågor som du gärna får besvara. Flyter din stora kuk i vatten eller är du nåt slags häxkarl som sjunker och dör? Jag tänker sällan på dig. Kanske på din kuk.

 

Det är sommar i Sverige. Jag intresserar mig för typografi och retorik och vill se samband dem emellan. Knoppar brister utanför och människor förenas av hundskall och mjukglass. Päls och laktos sprids som virus.

 

Jag har så många frågor men du vill inte prata. Du vill ha samlag men jag vill inte ligga. Du har böcker i staplar, suddiga tapeter med svenska motiv. Tigrar, bävrar, järvar. Jag vill inte ha ditt medlidande. Inte ens om natten, inte ens din kuk.

© Jenny Luks 2019. All rights reserved.