Pride

Jenny Luks Poet

DIKT FÖR PRIDE FINSPÅNG

 

jag vill fumla med din mun

min hand på ditt bröst

dina läppar är ett gräs

som viker sig mot min tunga

 

din fingersättning gör avtryck

som en feber längs nacken

virvlande ellipser cirklar

fram och åter på skinnet

 

din tyngd mot mitt bäcken

när du simmar medhårs inåt

mot mynningen en rörelse

du, och din kuperade kropp

 

men jorden är osannolikt platt

trampad på av människor

som tror på det enfaldiga

på ett tröttande, illvilligt frö

 

som om jorden vore platt

som om allt det gamla i världen

försökt slå oss till marken

och som många gånger lyckats

 

måste vi falla sönder?

trampas in i mattan, bli bakterier

växa upp som en smitta

som om vi vore ett gift

 

måste vi vara genomskinliga?

vara dramatiken och mystiken

vara löpsedlarna, som ett omkväde

de pekande fingrarnas musor

 

världen vitnar i sina sömmar

färger bleknar och försvinner

men självklart kan vi sätta färg

på allt vi rör oss inom

 

jag vill förgöra dina kläder

tröjan skymmer min sikt

jag vill dra av den, töja ut den

tumla till oigenkännlighet

 

i en ärm finner jag din hand

som du sparat för särskilda tillfällen

det här är ett särskilt tillfälle

men hatet skymmer sikten

 

jag vill ropa in i din mage

tills naveln bubblar över

slå upp fönstret och skrika

ge resonans i hela staden

 

för kärleken är det enklaste av det enkla

det mest banala av det banala

en utspilld mjölk och en trasa

våra alldeles vanliga dagar

 

kärleken är händer som krälar mot hjässan

den är luggen som reser sig upp

den är dina fingrar som hittar stigar

ett promenadstråk i min botten

 

för självklart kan vi färga världen

vi borde inte förlora oss

vi är det mest lyckade koncept

som fuktat en kudde

© Jenny Luks 2019. All rights reserved.