INTE MITT NAMN

Det var inte texturen, inte materialet, inte konsistensen
Det var inte färgerna, inte ljuset, inte mörkret
Inte mitt namn, inte min röst, inte din röst
Inte hur du bar mig, hur du rörde dig
Hur jag rörde mig, när jag började gå
när jag lärde mig cykla, när jag skrapade knäna
Det var inte benen, inte armarna, inte munnen
inte kroppen, inte kroppen

Det var inte mitt namn, som gjorde mig
Jenny, Jens, det var inte mitt namn, som gjorde mig

Jag tittar över axeln, tittar på marken där jag går
Vänster, höger och vänster igen, åt mitten, utåt
Här kör inga bilar, här kör alla bilar, här får de inte köra
Här står ni samlade i kluster, alla ni, alla från stan
den lilla hålan, det stora torget, hotellet med sina bäddar
hotellet med alla orden, bäddar för alla sorter
Min sort, din sort, även min sort
Såna som jag, sån som jag blev

Det var inte färgerna, ljuset, mörkret
Blå ögon, rosa mun, beige hud, nästan vit
Röda prickar, svart själ, röda ögon, svart själ
Min sort, inte mitt namn, jag blev, jag bara blev

Jag tittar ner i glaset
Jag ser bubblor, luft som gått ur spriten
Spriten som gått ur flaskan
Det är nu du frågar, allt du undrat, alltid
Hur blev du som du blev?

Det var inte mitt namn, det har vi rett ut
Det var inte texturen på min hud
Hur den smakar, hur den rodnar, hur den flammar upp
när den generas, när den ser en man, när den ser en kvinna
Hur den sväller på hemliga platser
väts i hemliga hålor
Det var inte du, inte han, inte hon, inte ni
Ni som står på torget, med era bilar
Som inte får passera, parkera
Ni kan inte handla, ni kan inte gå, ni är bundna
till en stad som ni själva armar ut

Det är aldrig ert fel, aldrig ert ansvar
Ni måste köra, måste åka, aldrig gå, aldrig gå ur
Jag kan aldrig heller gå ur, kroppen
Kan inte krypa ur skinnet, kan inte platta till mig
forma om mig, bygga på, på hemliga platser
Det är inte kroppen, det är inte ni
Det är inte mamma, inte lekparken, inte Storängen
torget, korvkiosken, hotellet

Jag blev som jag blev, jag bara blev


Specialskriven dikt till Pride Finspång, 2020

Tillbaka till dikter